nya vänner

____________________________________________________________

Koronadal City, Mindanao

____________________________________________________________

Pastor Willy. Så heter han tror jag. Jag har aldrig hört hans efternamn i alla fall och om han presenterar sig själv är detta hans fullständiga namn, oberoende av sammanhang. Denne man är aktivare än de flesta trots att han har problem med knäna. Han har nyligen kommit i kontakt med KP och undervisningen om husförsamlingar och detta var mitt i prick för honom. Han berättade att han försökte säga upp sig som pastor eftersom han var så bunden i kyrkan, men att medlemmarna bett honom stanna och lovat att vara med på hans villkor. Pastor Willy är baptistpastor och mötte en hel del kritik då han bjöd med sina kolleger till pingstvännernas encounter. Han är en riktig hederlig gammal pastor och svarar med ett hängivet ”amen” även då stadens vice guvernör uttalar sig i en politisk fråga.

_____________________________________________________________

Teddy, Ted, Masamlok, 24, är inneboende hos familjen Ouano. Han har studerat två år på college men jobbar nu istället med matförsäljning en bit från huset. Yvonne har instruerat honom i företagande och matlagning och sedan en dryg månad tillbaka har han en liten restaurang som han driver. Familjen Ouano äter själva varje dag på Teds matställe och det är också platsen dit man bjuder besökare eller bara går för att umgås. Ted börjar laga mat klockan fyra på morgnarna och är sedan länge i full gång då jag vaknar.

_____________________________________________________________

Tess och Leon Molinos är som jag tidigare nämnde husförsamlingshårdrockare från Koronadal City. Nu har jag glömt att kolla upp hur gamla paret är men Tess lär i alla fall vara tio år gammal i tron på Jesus. Hon har tidigare varit Gift med Leon men efter att ha varit separerade är de nu påväg att gifta sig igen denna söndag. Varken tess eller Leon hade det lätt innan de blev frälsta och Gud har fått göra fantastiska saker i deras liv. Jag påstår inte att de lever lätta liv nu (det har jag ingen aning om) men de har i alla fall sin sak på klart med Gud. Tess och Leon ivrar för evangelium och har båda stora hjärtan för andra människor. Mera sånt!

_____________________________________________________________

Althea Ouano, 13, är familjens tredje dotter och kallas logiskt nog Third. Third går andra året i high school och har varit lite frimodigare än sin syster i att kommunicera på engelska. Hon ställde gärna upp på fotografering och är överlag väldigt munter av sig. Third gillar, precis som Chickuk, att dansa och det gör hon ofta lite varstans. Hon har förutom Japy också en storasyster som studerar i Cebu. Henne lär jag aldrig träffa eftersom hon kommer hem under jullovet medan jag är på besök i Merida.

_____________________________________________________________

Natalia Valerie Oano, 14, är familjens äldsta hemmaboende dotter. Hon kallas Japy av samtliga och går tredje året i high school. Det var svårt att få en bild av henne eftersom hon helt enkelt vägrade, så jag var tvungen att ta en redan existerande bild från Joels dator. Japy och jag har ju nästan samma smeknamn – jfr [djäpi] och [jappe] – men att jag påpekade detta var inte uppskattat. Hon tycker Jappe låter fult. Vem tycker inte det förresten? . Japy sover länge på morgnarna och lär enligt sin mamma ofta vara försenad till skolan.

_____________________________________________________________

Andrew Joel Ouano, mera känd under sitt smeknamn Chickuk, är familjens yngsta och enda son. Han är elva år men man tror lätt att det är en utbildad liten man som gömmer sig bakom hans pojklika yttre. Chickuk delar rum med mej och förvånade mej under de första dagarna med sitt sätt att tala och fungera med äldre människor. Han har utmanat mej i schack men jag tror jag avstår . Chickuk går på femte klass i en kristen skola i staden. Vi är redan bra kompisar.

____________________________________________________________

Yvonne Ouano, 48, arbetar som en viktig person inom ett elbolag till vardags och är gift med Joel. Hon har hittills varit mån om att lära mej mycket om både språk och kultur och är noga med att barnen i huset ska tala så jag förstår, alltså engelska. Yvonne själv talar liksom resten av familjen mycket god engelska och det har känts lätt att komma in i familjen på bara ett par dygn. Yvonne är mamma till fyra barn; tre döttrar och en son.

____________________________________________________________

Jag bor i Koronadal City hos familjen Ouano. Joel Ouano är pappa i huset och trots att man inte kan tro det vid första mötet är han redan 47 år. Joel fungerar som pastor men jobbar också heltid som kemilärare på ett college. Det var denne man som bjöd mej på balot under min tidiga tid i Filippinerna så han har en speciell plats i mitt hjärta. Joel är rolig och ivrar för cellgruppsarbete och lärjungaträning.

____________________________________________________________

Merida, Leyte

____________________________________________________________

Andreas och Laila Pettersson är orsaken till att jag kommit i kontakt med de nedan nämnda människorna. Andreas, 36, och Laila, 27 (?), har fungerat som missionärer i Merida sedan i höstas och de gör ett mycket gott arbete där. Laila har tillsammans med Andreas bott fem år i Sverige så hon pratar flytande svenska. Det har varit till stor glädje och nytta för mej att kunna prata svenska med någon i vilken det flyter filippinskt blod. Laila har undervisat mej i många av landets mystiska kulturella regler och hjälpt mej mycket i min strävan att filippiniseras. Andreas är mannen som förstått hur en skandinavisk man (jag) tänker och fungerar i ett samhälle där sådana ropas efter på gatorna och skrattas åt i butikerna. Paret Pettersson gav mej potatismos då jag saknade Finland och överrasskade mej med en hamburgare då jag var hungrig. De väntar tillökning i form av sonen Alfred och han ska komma nu i övermorgon eller så =O.

___________________________________________________________

Almirah Pogosa är den fjärde och sista systern Pogosa. Det första jag fick höra om henne var att hon alltid poserar på ett visst sätt framför kameran. Lite med lutande huvud och så. Jag uppmanades inta en sån posé då jag skulle hälsa på henne första gången, men hon uppfattade nog inte det roliga. Almirah är annars skämtsam och skrattar en hel del. Liksom de flesta andra filipinas har hon en vana att slå folk då hon har som roligast. Jag ska i nåt skede reda ut detta fenomen på min blogg. Almirah är 21 år.

____________________________________________________________

Christine Pogosa är Charmaines och Rachelle-Anns syster. Hon är ett okänt antal år gammal men i alla fall yngst i syskonskaran. I alla fall yngst av de syskon jag känner till i skrivandes stund. Det finns över 86 miljoner personer i Filippinerna och 50% av dessa är under 24 år. Alla familjer verkar alltid ha barn som man inte vetat om. Hursomhelst, Christine går i High School och är även hon med där det händer.

____________________________________________________________

Nu har jag hittat en bild på hela familjen Donayre. Diovannie, Lesley och deras dotter är en trevlig liten familj. Dotterns namn ska jag inte fösöka stava men hon gråter i alla fall om vita människor kommer för nära. Inte ens när jag mutade henne med en alldeles självständigt tillverkad kokosboll vann jag hennes hjärta. Lesley tar bra hand om sin dotter och tröstar henne alltid då hon varit i kontakt med skandinavier

____________________________________________________________

Den enda bror som Laila har heter Diovannie Donayre.

Denne är 20 år gammal men har redan hunnit gifta sig och få en liten dotter. Frun heter Lesley men jag är osäker på om jag har någon bild av henne. Eftersom Diovannie är blott 20 år fungerar han som morbror åt personer i hans egen ålder men detta verkar inte oroa honom. Diovannie är den person man kollar på då ingen vet vad nästa programpunkt är under ett bönemöte och han brukar oftast ha ett svar på folkets förväntningar. På bilden poserar han med Simon Johanssons kvarlämnade tröja. Denna använder han stolt.

____________________________________________________________

Rachelle-Ann Pogosa har namnkris och som jag förstått det vill hon hellre heta Rachael. Hurshomhelst är hon 17 år och Charmaines lillasyster. Rachael studerar vård och är aktiv som cellgruppsledare för ungdomar i feeding området Kalubian. Hon hänger ofta hos Caluyongs.

____________________________________________________________

Mary-Ann Martin, 16, Är väl en av de få som inte tillhör Lailas klan. Hon är ändå en i gänget och hänger med där det händer. Mary-Ann har fungerat som ungdomsledare i ZCCC och går till vardags i high school på fjärde årskursen. Hon var den som lärde mej vad hjärtat på en bananplanta är och att man kan koka det så det blir gott

___________________________________________________________

Rovic Jonale, 14, är även han en av Lailas systrars son. Första dagen följde han med under matutdelningen och jag trodde hela tiden att han var Caluyong-familjens son Genesis. Plötsligt dök Genesis upp i köket och jag var tvungen att reda ut vem som var vem. Rovic spelar bas i församlingen och är en av ungdomarna som hänger med på de flesta ställen. Som alla andra ungdomar hänger han ofta hemma hos oss (Jag har börjat räkna huset där jag bor som mitt hem) och underhåller familjens yngre medlemmar.

___________________________________________________________

Charmaine Pogosa, 19, är Lailas systers dotter. Hon lades till min bekantskapskrets första dagen i Merida eftersom hon hade hand om matutdelningen den dagen. Charmaine lärde mej hacka grönsak på filippinskt vis och trots att hon är utbildad sjuksköterska jobbar hon bra som lärare för barnen i feeding-området Kalubian. Charmaine har jobbat fyra dagar i veckan med matutdelningen och är nästan medlem i familjen Caluyong. Hon kommer nu på måndag (3 nov.) att bege sig till Samal Island för att gå bibelskolan där så vi var just på vårt sista feedingpass tillsammans.

____________________________________________________________

De övriga syskonen Caluyong är ett folkslag för sig. För att få en bild på alla fyra samtidigt måste man ha kunskaper som jag inte besitter så de kommer istället i två omgångar.

Systrarna Sheba, 7, och Gladys, 10, är på denna bild tillsammans med Ariel. Den senare är tolv år och familjens adoptivbarn.

Att lära känna denna del av familjen har varit svårare på gund av vissa språkbarriärer. Jag har märkt att Gladys besitter engelskakunskaper men än så länge konverserar vi inte så aktivt. Sheba skrattar bara om jag försöker prata med henne men hon är inte längre så blyg. Ariel ler mest hela tiden och verkar trivas bra hos familjen Caluyong.

Cyrus [Sairus] Caluyong är lika vild som en femåring bör vara. Då det var fotodags var han inte på humör så jag fångade honom efter lunchen istället. Då Cyrus är vaken hoppar och låter han som en farlig kung-fu-kille. Han är otroligt vig och sparkar i luften samtidigt som han gör farliga konster. Han springer ofta och sitter sällan. Han pratar inte engelska men läser och skriver som alla andra filippinska femåringar.

____________________________________________________________

Genesis Caluyong är tretton år och familjen Caluyongs äldsta son. Det är Genesis som lär mej klättra i palmer och jaga krabba och han har åtminstone försökt lära mej att fiska.

Genesis är hjälpsam och tjänande till sin inställning och trots att han undviker engelska så långt det är möjligt är han rolig att hänga ut med.

Som kuriosa kan nämnas att Genesis mot sin egen vilja lär ha blivit jagad av tjejerna i skolan…

____________________________________________________________

Ninia Caluyong, 32, är min substitutmamma under tiden i Merida. Hon är Gift med Lito och mamma till sex barn (fyra biologiska, ett adopterat samt ett tjugoårigt mutantbarn från Finland) Hon är en av Lailas många systrar.

Ninia pratar inte lika mycket engelska som sin make men är flitig att skämta med den hon kan. Hon skämmer bort oss alla med god mat och i alla fall mej med överrasskande rumsservice. Är jag borta från mitt rum under en dag finner jag alltid mina saker uppordnade och mina kläder prydligt vikta i skåpet. Jag har inga bildbevis på att det är hon, men hon ser nog skyldig ut.

Ninia är född nära Merida men flyttade i ett tidigt skede in till byn. Hon tog emot Jesus som 14-åring och följer ännu den vägen.
________________________________________________________

Rolito Caluyong Var en av de första personerna jag träffade i Merida. Han är 38 år och pastor i ZCCC. Det är hos Familjen Caluyong som jag inkvarterades och vill därför börja med att introducera fadern i hjuset.

Lito, som han kallas, är född på Leyte i de södra delarna av ön och han kom till tro redan som åttaåring. Hans familj var inte troende men hela huset blev frälst som en följd av att mamman tog emot Jesus. Idag jobbar han i församlingen i Merida och verkar göra ett bra jobb där. Han tycker om att skämta och lagar god mat då han får stå bakom spisen.

Lito har fått mej att känna mej hemma i familjen och jag känner mej som ”en av dem” trots att jag varit här så kort tid. Lito äger en motorcykel (”EU-moppe”) och denna kör han glatt då han ska på uppdrag.